Säg den glädje som varar…

Efter senaste justeringarna har anläggningen fungerat som en dröm – tycker jag i alla fall. Dock väntade en överraskning på eftermiddagen den 15/6.

Den 15/6 var en solig dag. Tur var väl det, eftersom stundenterna i Linköping hade sitt ”spring ut”. Äldste sonen i familjen var bland springut-studenterna.

Väl hemkommen från tumultet i sta’n, tog jag mig av någon anledning en sväng ned i pannrummet. Där nere fann jag mig själv klafsandes i glykolvatten! Övertrycksventilen i solkretsen hade löst ut och spillt ut två-tre liter vätska på golvet.

Nästa dag, lördagen, som också var en solig dag, ägnades åt att kolla styret på värmepumpen. Några underligheter konstaterades:

  • Givaren för toppvarmvatten verkade ha fått spelet. Det gick upp till ca 76C och därifrån direkt till 99C. Det ska i sig inte ha någon betydelse för övertrycket i systemet, men fel var det i alla fall.
  • ”SF”, dvs vattentemp ut från solfångaren, var konsekvent ca 6C lägre än ”SOL IN”, dvs det som kommer in till värmepumpen. Någonstans på vägen mellan taket och pannrummet hade alltså vattnet hittat en för mig okänd värmekälla. Nävars. Det är givarna som behöver kalibreras, och ska så också göras vid tillfälle.
  • När värmepumpen gick över i nödkylningsläge fick det ingen effekt på solfångartemperaturen, vilket jag antar antyder att det fanns en ångbubbla i solfångarkretsen. Det högsta värde jag såg på SF var 144C

Ett telefonsamtal till Climatec resulterade i en utryckning i torsdags. Det blev en ny tryckventil och givare och påfyllning och luftning. Nu tuffar det och går igen. :-)

Kommentarer är stängda.