Värdet av öppen programvara

Alltför många fokuserar alltför hårt på gratisaspekten när öppen programvara diskuteras och värderas. Här kommer en liten betraktelse som ger en annan infallsvinkel på resonemanget. För enkelhetens skull kan vi fortsättningsvis kalla öppen programvara för GPL, även om det bokstavligen inte behöver vara så.

Ett stort företag (vi kallar det E AB), där jag är anställd, har en stor fin telefonväxel från ett stort växelföretag (vi kan kalla det N AB). Växeln har levererats och installerats av ett stort, för att inte säga dominerande, telekombolag (det bolaget kan vi kalla T AB). I växeln finns som sig bör, funktioner för talsvar, köhantering, röstbrevlådor och en massa annat lull-lull. Där finns också möjlighet att ta hand om inkommande fax och vidarebefordra dessa som e-postmeddelanden. Just den funktionen vill jag ta i drift i företaget.

E AB har genomgått många omorganisationer och personalförändringar under den tid växeln varit i drift. All levererad växeldokumentation, och all tillhörande programvara, har tyvärr inte följt med genom alla organisations- och personalförändringar och fysiska flyttar. Då den här önskade, nya faxfunktionen naturligtvis inte har publikt tillgänglig dokumentation, får jag anlita extern konsulthjälp. Tre timmar och 2970 Kr. senare kan vi konstatera att vi saknar en programvara för att kunna hantera faxen som e-postmeddelanden. Programvaran måste installeras på varje PC där man ska utnyttja funktionen.

Redan här ser vi en skillnad mellan GPL-världen och den proprietära världen i synen på hur saker ska hanteras. Jag är övertygad om att i GPL-världen hade växeln packat in faxet som en bildfilsbilaga till ett e-postmeddelande och skickat det via standardprotokollet SMTP till en utpekad e-postserver. Därifrån kan då vem som helst, med rätt behörighet, hämta meddelandet med lämpligt e-postprogram. Valfrihet med andra ord. I den slutna världen krävs alltså en klientprogramvara som endast samverkar med ett fåtal, utpekade e-postprogram

Nåväl, eftersom E AB använder ett av de utpekade programmen finns det alltså en möjlighet att gå vidare. Själva programmet, CD-skivan, har dock ”förkommit”. Inga större problem kan man tycka. Licensen var ju redan betald i och med köpet av växelfunktionen. Programmet borde gå att hämta från N ABs webbplats. Jo, det finns där, men för att få tillgång till det måste man vara registrerad och inloggad. Klick till registreringssidan. Där finns nästa hinder. ”E AB är ingen känd kund”. Ja, just det. E AB är ju kund hos T AB, som i sin tur är kund hos N AB. T AB kontaktas och lovar att skaka fram programvaran.

Efter tre månader och flera påstötningar har ännu ingen programvara dykt upp. Under den tiden har jag i övrigt hunnit driftsätta:

  • Ett system för företagsinterna direktmeddelanden ”Corporate Instant Messaging”
  • Ett system för webbaserat grupparbete
  • Ett system för storskalig backuptagning till disk

Gemensamt för alla dessa system är att de kommer från ”den öppna världen” och att driftsättningen inte har varit problemfri. Däremot har dokumentation och support varit fri, öppen och lättillgänglig. Därför snurrar nu de fria alternativen, medan det slutna fortfarande befinner sig i vänteläge.