Idag var ett gäng från Gistadkören iväg för en tre och en halv timmes övning under takåsarna i domkyrkans församlingshem i Linköping. Det var flera körer från stiftet som samlats för att öva till en psalmsångshögtid i Hedvigs kyrka i Norrköping den 7/1 nästa år.

Först kändes det milt chockerande att lilla Gistad, med kanske 500 församlingsmedlemmar, hade så pass stor andel av koristerna. Vi var väl inte i majoritet, men inte var det långt ifrån – kändes det som i alla fall.

Lite chockerande var det också att titta på noterna till några av sångerna. Till exempel ”Det är en ros utsprungen” i en sättning för dubbelkör, totalt 12 stämmor. Eller en åttastämmig latinsk sång. Det är lite att bita i för en ”bonnakör”. Dessutom var det höjdtoner i en sång som i vanliga fall är otänkbara för en andrabas. Men tänk, till och med dem gick som en dans tack vare stabil ledning, duktig omgivning och ett leende på de egna läpparna.

Vicken höjdare det var!